Kapitel 4.2 Stall K2 lyfter

Det närmar sig första start

Inför julen 2008 som jag skulle fira hos min norska särbo Laila utanför Oslo passade jag på att höra när de längst komna travarna i konsortiet skulle gå jobb. Det blev fredagen före jul. Vädret dagen och natten innan hade det vräkt ner snö som höll på att smälta när jag kom till Lökene. All träning på banan var inställd men för att jag inte skulle behöva nöja mig med att fjäska med morötter ordnade Olle att de tre stona fick gå två ’intervall’ i allén från vägen till anläggningen. Olle berättade också att Eyeshadow och Pebbly borde kunna kvala om ett par månader och starta i mars. På min fråga hur hög Pebbly var mätte Olle henne. Tror att det var 154 över manken och 158 bak.

Kvallopp för Eyeshadow och Pebbly
I februari 2009 fick jag besked att Eyeshadow och Pebbly anmälts till kval söndagen 22 februari på Färjestad.

Framme på Färjestad fick jag för första gången träffa delägarna från Årjäng – Mikael och Peter – och Karlstad – Anders. Skötarna Lena och Martina hade jag hälsat på tidigare. Hästarna var värmda och stod påselade i gäststallet. Pebbly verkade ha krympt sedan jag såg henne senast och detta accentuerades av de alltför stora öronkapporna som fick mig att tänka på en åsna. Olle körde Eyeshadow och Pebbly styrdes av Michael Larsson (’Håson’). Björn var också där. Även honom träffade jag för första gången.

Båda travarna skötte sig och kvalade in. Eyeshadow verkade ligga på för mycket men det var en synvilla berättade Olle efteråt, tömmarna hade inte kortats tillräckligt och ’gubben’ fick ta hjälp av överkroppen. Pebbly sprang i ryggar hela vägen tills 100 kvar när ’Håson’ styrde ut och Pebbly fick bestämma själv. Då gick det fort och hon passerade många sista 50 och gick dubbelt så fort som resten över linjen.

Olle fick bekräftelsen att de två var startklara. Eyeshadow skulle debutera på Bjerke 4 mars.

Vid det här laget har jag fyllt 65 och avslutat min heltidsanställning. I viss mån styr jag min tid själv kan man säga. Därför styr jag mot Oslo för att vara på plats vid Eyeshadows debut. Den här dagen har det regnat - och regnar fortfarande - ihållande i Oslo. Laila avstår märkligt nog detta smått historiska ögonblick när Stall K2:s första start ska ske och stannar hemma. Men Mikael och Peter är där.

Första starten på 38 år för mig

Starten går och Eyeshadow travar iväg rätt snabbt. När Olle kör mot spets får han överta utan motstånd (Olle är en auktoritet i Norge). Men 800 kvar börjar Olle ruska i tömmarna, något körspö att visa har han ju inte att tillgå i Norge. Mitt på bortre långsidan har det bildats en mindre insjö på innerspåret och Olle ruskar intensivt för att få Eyeshadow att vada över floden. Och han lyckas behålla ledningen genom sista kurvan. Inne på upploppet är Eyeshadow den starkaste. Jag kommer fortfarande ihåg banreferentens ’Og her kommer hedersmannen Olle Goop mot sin 6455:e sejer med Eyeshadow!’.

Copyright Sidmakarn
Copyright Sidmakarn

’Historien upprepar sig’ har vi hört och för min del som hästägare gjorde den det. Detta är andra raka segern för mig med Olle som kusk, senast 1971 med Brain Storm på Färjestad och nu 2009 med Eyeshadow. Visserligen långt mellan starterna men ändå!

Debut för Pebbly

I stallet efteråt berättar Olle att Pebbly med Björn är anmäld till Axevalla 10 mars.

Så några dagar senare körde jag från Oslo mot Skara. När jag kom till stallet fick jag veta att även Vejbystrands medlem var på plats liksom Årjängs och Karlstads representanter.

Nu kan det vara dags att avslöja ett drag i mitt psyke. När det närmade sig start drog jag mig undan från de andra och gled in i anonymiteten på den låga läktaren mitt på upploppet. När viktiga lopp körs vill jag helst vara för mig själv.
Björn tog det lugnt från start och fick en placering först i andraspår långt bak i fältet. Efter ett halvvarv började Björn avancera i tredjespår och kom rätt snabbt fram först i andraspår snett bakom ledaren Åke Svanstedt med Victor Palema.
700 kvar tryckte Björn på gasen och fick spets innan kurvan framför näsan på en uppenbarligen överraskad Svanstedt.
Genom sista kurvan drog Björn ner på tempot och Svanstedt fick rygg.
300 kvar styrde Svanstedt ut. Bredvid mig hörde jag röster från Svanstedt fan club: ’Nu kommer Åke!’

Men det gjorde han inte utan Björn bad Pebbly om lite mer och segern blev lätt. Det var tempoväxlingen på sista bortre som gjorde att jag begrep att ’lilla Pebbly’ verkligen inte ’var i minsta laget’. Också intervjuaren vid prisutdelningen uttryckte ’att det var årgångsloppsvarning’. Detta var Victor Palemas debut och en otacksam start på karriären.
Copyright ALN
Copyright ALN
Bilturen hem till Stockholm i marsmörkret tog 5 timmar men det var inget problem, inte ens snögloppet och svinhalkan mellan Laxå och Örebro när trafiken kröp fram i 70, bekom mig. Min hjärna vevade loppet gång på gång med ljudslingan ’Nu kommer Åke!’.
Visst är trav enkelt ibland!

Pebbly och Eyshadow på Solvalla

Ett par veckor senare startade Pebbly och Eyeshadow på Solvalla. Pebbly och Björn låg en bit bak i andraspår under första varvet tills mitt i Sundbybergssvängen när Pebbly fick ta fart och snabbt tog plats utanpå ledaren Pea Life med Per Lennartsson. Pea Life hade också snabbhet att hålla svara Pebbly och de två lämnade klungan. In i slutsvängen dånade de 3-åriga tjejerna och bara ökade ledningen. Men 150 kvar hade Pebbly kopplat greppet och vann lätt. Mikael, Peter och jag applåderade Björn nere vid staketet. Detta var Pea Lifes debut och en otacksam start på karriären.

Eyeshadow blev trea i sitt lopp och hennes nästa start blev en månad senare på Åby med Olle bakom. Hon blev tvåa och Lena berättade att Olle var lite besviken direkt när han kom in i stallet men tyckte senare ’att hon var kanske inte så tokig ändå, vinnaren tog ju ändå sin tredje raka.’ Detta var Eyeshadows tredje start och kanske en tankeställare för en snäll 3-årig travare.

Jaha, vad hette vinnaren då? Jo, Viola Silas. Som skulle ta 15 raka segrar innan hon inte riktigt hann upp två som startade 20 före i ett lopp på Kalmartravet midsommardagen 2010 (spelad till 10 för 10).

Pebbly på Solvalla igen
Under tiden hade Björn varit i USA och kom inte med flyget tillbaka i tid för att köra Pebbly på Solvalla 8 april. Det var i Coccinelles lopp för 3-åriga ston med 100’ till vinnaren. Ersättare blev Ulf Ohlsson som tog ledningen och drog ner tempot till behaglig lunk på första bortre. Då kör Erik Adielsson fram med Spot Over utanpå Pebby och får överta.

Här unnar jag mig lyxen att spekulera: Hade Erik försökt överta om Björn själv kört? Hade Ulf släppt utan att på telefon fått önskemålet att ge Pebbly ett snällt löp?

’Grötlunken’ övergår nu till ’ålning medelst hasning’ (militärt uttryck för er som missat lumpen). I sista sväng försöker Ulf finta Erik genom att diskret plocka upp Pebbly för att Erik skulle tro att hon inte kunde haka på längre. Men Erik sa i segerintervjun ’att han visste att den i ryggen var speedigare än min’. Inne på upploppet backade Ulf loss Pebbly och slängde tömmarna men det saknades ett huvud på linjen!.

På väg till stallet hann jag ikapp Årjängsduon och sa ungefär ’nedrans förargligt att hon inte hann fram’. Peter stönade högt med armarna i skyn: Magin! Magin är borta!!!. Hon har blivit besegrad!

… och nu börjar maskineriet kärva

Sedan åkte jag på en veckas semester och kunde inte vara på plats när Pebbly startade på Örebro men fick ett sms från Mikael att hon blivit tvåa. På kvällen kunde jag hitta en internetuppkoppling och såg loppet i lopparkivet. Pebbly – klar favorit - behöll enkelt ledningen från innerspår bakom bilen och andrahandsfavoriten Jill Tilly (Örjan K) gled ner i rygg. Björn drog ner tempot till 19 första varvet. Utanpå Pebbly lade sig Digital Sharpness som ett stabilt hänglås och där låg hon genom sista kurvan. Jag hann tänka ’Hur i hela friden kan Pebbly bara bli tvåa??’. Vid ingången till upploppet rycker Sharpness kusk i något med högra handen och hon fortsätter ut i tangentens riktning och släpper frivilligt ut ’Gubben i lådan’. I resultatprotokollet står Segermarginal : nos och Bestraffningar: XX avstängning 090503-090516, för att ha stört medtävlare.

Jag tycker att bestraffningen borde formulerats ’för att ha hjälpt medtävlare och stört hästägare’ och böter 36.000 (skillnaden mellan första- och andrapriset. Den natten drömde jag den återkommande mardrömmen om Skandinaviskt 5-årsderby 1969. Men detta var en ny variant: I drömmen kördes Sharpness av Hans Svensson. Vid ingången till upploppet sträcker han vänligt leende ut högerhanden och drar i högertömmen med ett ännu bredare leende! (Nej, nu ljuger jag men det är ett dramaturgiskt grepp som författare och mytomaner kan tillåta sig.)

Visst är trav orättvist ibland!

Men nej, jag menar inte att kritisera någon av det ’utpekade’ kuskarna. Och naturligtvis kan man inte ha en bötesskala som grundar sig på en subjektiv uppfattning av den ekonomiska konsekvensen av misstaget eller förseelsen.

Guldstoet
Nästa motgång var att Pebbly skadade sig i hagen och fick strykas i ett lopp på Eskilstuna i mitten av maj. Sedan var det dags för Guldstoet på Axevalla 7 juni. Vann gjorde Viola Silas och Pebbly var knappt slagen om andraplatsen. Den ’knappa’ ekonomiska förlusten blev 87.500, dvs skillnaden mellan andra och tredje pris.

K2 i E3
Och redan veckan efter var det dags för långa E3-kvalen på Romme. Pebbly pinnade iväg till ledningen och Björn kunde strypa tempot som han önskade. In på upploppet tänkte jag lämna läktaren och gå ner till prisutdelningen när Pebbly inte orkade så mycket mer och blev knappt slagen tvåa med ett huvud. Men klar för final.

I ett senare kval samma kväll startade Eyeshadow och första 1500 liknade helt Pebblys kvalheat. Spets, uppullning och … så galopperade hon utan förvarning in på innerplan mitt på bortre långsidan!

I bilen hem i sommarnatten snurrade det frågetecken i mitt huvud: varför orkade Pebbly inte mer och vad tog det åt travsäkra Eyeshadow som hoppade till synes utan orsak?

11 dagar senare var det E3-finaler på Gävle. Från 6-spår kunde Pebbly inte nå spets utan kom ner i andraspår långt fram. På sista bortre styrde Björn ut och Pebbly svarade raskt i 200 meter men låg fortfarande i tredjespår vid ingången till sista sväng och orkade snart inte mer. Björn lät henne lunka i mål 50 meter efter vinnaren.

Ett moloket ägargäng gick till stallet och såg under tystnad Martina duscha Pebbly. Strax efter kommer en främmande men ändå bekant person in i stallet och frågar försiktigt efter en stund om vi var Pebblys ägare. Den som frågade var Åbys utsända Kajsa Gustafsson som nog hade hoppats på att filma ett glatt gäng. Någon av oss bekräftade med en nick att det var vi.

I bilen hem den sena eftermiddagen försökte jag få ihop pusselbitarna till någon sorts vettig förklaring eller slutsats. Så här efteråt kommer jag inte ihåg om jag kom fram till något förnuftigt. Antagligen inte.

Tävlingsuppehåll för Stall K2
Pebbly och Eyeshadow blev båda sjukskrivna. De var sjuka men av vad? Veterinären hade svårt att ställa diagnos.

De två hingstarna i K2, Hubbub och Piercing hade under vintern haft ’koncentrationssvårigheter’ och var inte längre hingstar. I slutet av juli kvalade de men Olle bedömde inte att de var startklara ännu. Frenchwoman, nu 4 år gammal debuterade i början av augusti med en startgalopp. Ungefär samtidigt kunde Pebbly börja tränas igen.

Seg noll-åtta kommer äntligen till skott …
Nu hade också mitt beslut att gå in Jonas Mobergs unghästkonsortium mognat. Det tog bra mycket mer än ett år för den trögtänkte noll-åttan att bestämma sig. Förutom att franske Ganymede var pappa till tre av de fem, trodde jag – måhända blåögt - att investeringen i K2-konsortiet skulle tillåta fler satsningar. En av Ganymede-juniorerna hette Mon Petit Cheval, en annan Monte Major. Cheval är ’still going’.
Hubbub till start

Hubbub hade tränat på med sin skötare Rune Lefstad och anmäldes till Axevalla 8 september. Hubbub hade, som jag berättat, en mycket grov framaktion men visade i kvalet en för mig förvånande startsnabbhet. Likadant gjorde han i debuten och tog ledningen. Björn drog i jämnt 19-tempo första varvet och ökade sedan farten och hade på sista bortre skaffat sig en lucka till klungan. ’Och i ledningen ångar Hubbub på’ kommenterade banreferenten. Faktum är att referentens ordval var på pricken, Hubbub såg närmast ut som en oljetanker som är svår att stoppa när den nått marschfart. Segermarginalen blev 4 längder.

I september anmäldes Pebbly till Breeders´ Crown-försök på Färjestad. Från bakspår bakom bilen hade Björn inte något val än att anpassa sig till motståndarna framför. Men vid utgången av första sväng kör han till rejält i tredjespår och kommer ner i andraspår utanpå ledaren mitt på första långsidan och fortsätter tills det blivit en lucka bakom ledaren att slinka ner på innerspåret. Och där blev Pebbly kvar in i mål till fjärdeplatsen med ’allt kvar’ och inkvalad till BC-försök. Pebbly var tillbaka! Nästa station Oaks-kval!

Nästa kapitel, Pebbly mot toppen