Magnus gjorde det igen!

Världsmästaren i schack heter fortfarande Magnus Carlsen. Efter 12 partier i fulltidsschack var ställningen mot utmanaren USA:s Fabiano Caruana oavgjord efter 12 remi- (oavgjorda) partier.

Då startade en schackvariant av förlängning för att kora världsmästaren. Först 4 snabbschackpartier med begränsningar i tänketiden för kombattanterna. Där sluggade Magnus ner Fabiano med 3 raka vinster.

Copyright NY Times

Olika personligheter
Jag har intrycket att de flesta i världseliten är skickliga analytiker som efter motståndarens drag systematiskt i huvudet simulerar ett antal svarsdrag och beräknar sannolika utfall av mitt nästa drag. För detta behövs tid och numera finns begränsad tid även i fulltidsschack. Fabiano Caruana är en av de skickligaste analytiker som finns i världen nu.

Magnus styrka är improvisation och är emellanåt svårberäknelig för motståndarna. Magnus drar i allmänhet snabbare och får ofta ett psykologiskt övertag, genom att pressen på motståndaren ökar ju närmare tidsgränsen man kommer. Därmed ökar också risken för dåliga drag som leder till förlust eller i bästa fall remi. Ibland medför Magnus’ improvisationer problem även för honom själv.

Staketspelare?
Låter jag som en som spelar schack som hobby? I så fall har jag lyckats dupera några. Jag kan enbart hur de olika pjäserna får flyttas. Pappa lärde mig det när jag var i 10-årsåldern men när vi skulle spela mot varandra vann han jämt och jag ledsnade.

NRK+++
Norsk tv har lyckats med att illustrera ställningen med en röd pil på en enkel skala i överkanten på bilden om vit eller svart spelare ligger bäst till. Pilen hämtar infon från en dator som har en gigantisk erfarenhetsbas av spelade partier på hög nivå. När en spelare gör ett drag går det ca 5 sekunder innan pilen rycker åt ena eller andra hållet. Men inom ca 30 sekunder kan pilen korrigera den första bedömningen och rycka tillbaka något. Parallellt knaprar klockan sekunder för vit eller svart. Så även för mig ger pilen och klockan tillsammans ett tydligt besked om läget.

För de som faktiskt spelar schack har NRK en referent och en kommentator på hög nivå. Referenten analyserar ögonblickligen det gjorda draget ungefär som spelarna. Kommentatorn sparar sina omdömen blandat med schackhistoriska tillbakablickar till de stunder när den som ska dra har fastnat i bryderier. De här personerna, Torstein Bae och Atle Grønn har jag sett och hört i minst 5 tv-sända tävlingar (som varar minst 2 veckor) sedan 2013 när Magnus erövrade VM-titeln av indiern Anand. Ryssland har dominerat schack sedan slutet av 1800-talet så att Grønn pratar ryska är rätt naturligt.

NRK har lyckats presentera schack både pedagogiskt och underhållande. Tyvärr har vi i Sverige ingen spelare på internationell elitnivå som gör att en svensk tv-kanal vill sända någon turnering. Vi har i damkategorin Pia Cramling som nådde eliten tidigt och finns kvar där kunde vi se i vintras när Magnus spelade en turnering i Saudi-Arabien.

Inte oväntat har Magnus’ av NRK synliggjorda framgångar gjort att norska schackklubbar kunnat rekrytera massor med ungdomar ungefär som svenska hockeyframgångar får barn att halka och snubbla iväg till närmaste rink. Detta börjar redan märkas i form av nya verkliga talanger syns i resultatlistorna.

Ska också lägga till att om det varit oavgjort mellan Magnus och Fabiano efter 4 snabbschack, hade förlängningen fortsatt med blixtschack och ev. slutligen Armageddon (Ragnarrök, Final Countdown, Jordens undergång) där spelarna frikopplar hjärnan och enbart använder ryggradsreflexer. Ja, nå’t sånt.

Mer om Torstein Bae
Mer om Atle Grönn

Willy Nyström