Att vara andelsägare i en travhäst


Köper man en andel i en häst hos Stall Jonas Moberg är man direkt (juridiskt) delägare i hästen. Man kan bli delägare som privatperson eller i någon form av bolag vilket man finner bäst. Andelen är en procentuell del som man själv väljer.

Om man vill sälja sin andel tillämpar vi hembudsprincipen, dvs att andelen först erbjuds de andra delägarna. Därefter hjälper Stall Jonas Moberg till att finna annan intressent om man själv inte lyckas.

Vi har ingen begränsning för hur många delägare det kan finnas på en häst. Vi vill gärna hålla antalet på den nivån att vi har möjlighet att lära känna varandra.
Att äga en del i en travare hos Stall Jonas Moberg är att tillsammans lära känna travsportens själ med allt vad det innebär – hopp, besvikelse, glädje, hög puls – men framför allt travaren som är en helt egen personlighet.

Kanske rent av lära känna personligheten bakom hästen på skogsvägar och träningsbanor. Vi har också en naturlig samlingspunkt på Stall Jonas Mobergs träningsanläggning med konferenslokaler och övernattningsrum i och intill stallet.

Som delägare får man varje månad faktura för den egna andelen med intäkts- och kostnadsspecifikationer för hela hästen.
På så sätt kan man också sätta sig in i ekonomin runt ’sin’ travare.
 

Delägare Willy Nyström berättar


Jag blev delägare i min första häst i mitten av 60-talet tillsammans med travintresserade nära vänner. Det blev ytterligare två hästar innan jag tog en drygt 30-årig time-out. Hos Stall Jonas Moberg har jag haft del i flera hästar och konsortier.
Starten blev ’2-åringskonsortiet’ 2009 med fem travare som alla segrade och en fortfarande som 9-åring är på banan och kanske bättre än någonsin:
Mon Petit Cheval.

För mig innebär travintresset som hästägare att delta i planeringen av tävlandet. Först att dra upp linjerna inför det kommande året. Ska vi sikta på något eller några större lopp? Vilka distanser passar min häst bäst?

När planen är lagd börjar jag läsa propositioner och följa stegen när hästen anmäls: räcker startpoängen, vilka motståndare är anmälda och vilket spår blev det?
Sedan följa väderprognoserna och själv spå hur banan kommer att se ut när starten går. Vilken utrustning väljer tränaren efter värmningen?
Hur ser konkurrenterna ut i värmningarna? ’Jaså är den struken (skönt, då slapp vi den löpsabotören)!’

Sedan efteranalysen: prata med tränaren, prata med skötaren, prata med hästen. Visst fasen, morötterna!

För den läshungrige finns här en längre historia av Willy